Religionsundervisningen har delvis gått från att lära om religioner till att lära av religioner. Eleverna övar sina förmågor att samtala kring livsfrågor vilket kan öka deras förståelse kring varandras olikheter. Inkludering handlar om att alla ska känna sig välkomna i klassrummet oavsett vem man är.

Selanders Undervisa i religionskunskap (1993) och Livstolkning – Om religion, livsåskådning och etik i skolan i ett didaktiskt perspektiv (1994). Till sist hänvisar vi också till en undersökning om religionskunskap på gymnasieskolan som heter En skola, flera världar –

Den belyser innehållet i alla läroplaner och ger en djupdykning i kri Från Kristendomskunskap till Religionskunskap : En studie av religionsämnets förändring i den svenska grundskolan från 1962 fram till idag speglat i läroplanerna By Cecilia Westerberg Abstract Religionskunskap A är en kurs och ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan, vilket innebär att alla elever oavsett gymnasieprogram läser kursen. Den omfattar 50 poäng. Målen med kursen är att eleven ska efter avslutad kurs känna till kristendomens och de andra religionernas grundläggande uttrycksformer, tro och idéer. Den andra stora förändringen var i och med 1969 års läroplan, då ämnet kristendomskunskap bytte namn till religionskunskap. Fokus skiftade från kristendom till de så kallade fem världsreligionerna. Undervisning om religion var inte längre undervisning i egna traditioner utan kunskap om ”de andra”, det vill säga de religiösa.

Från kristendomskunskap till religionskunskap

Som stöd för bedömning i religionskunskap, årskurs 7-9, finns två provuppgifter. Moraliska dilemman och Vad är en "god" människa? Båda materialen utgår från förmågan att resonera och argumentera kring moraliska frågeställningar och värderingar utifrån etiska begrepp och modeller. Himmel och jord är en serie om livsfrågor och religion som främst vänder sig till gymnasiet, men även går utmärkt att använda på högstadiet. Serien består av fyra program med varsitt tema: tro, kärlek, lycka och utanförskap. Serien utgår från ämnesplanen för religionskunskap i Lgy11, men passar också bra in i … Från Kristendomskunskap till Religionskunskap En studie av religionsämnets förändring i den svenska grundskolan från 1962 fram till idag speglat i läroplanerna Cecilia Westerberg Religionsvetenskap för ämneslärare 61-90 Uppsats 15 hp VT 2015 Examinator: Leif Carlsson Titel: Från kristendom till religionskunskap Författare: Lars Gunnar Pahlm Handledare: Lars Olof Valve ABSTRAKT Uppsatsens syfte är att undersöka några orsaker till innehållsförändringen i skolans kristendomsämne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans läroplan 1962.

Hon menar, liksom en av lärarna att ordet religionskunskap leder tankarna till kristendomskunskap som man hade i tidigare läroplan (1962). Resultatet från intervjuerna pekar också på de svårigheter kring ämnet som kan uppstå, som att lärare kanske undviker att ta upp svåra saker till diskussion med sina elever.

Kristendomskunskap byter namn och kallas religionskunskap. Sveriges mest välsorterade länkbibliotek för skolans samhällsorienterade ämnen: historia, religionskunskap, geografi och samhällskunskap. i likhet med Hartman att under 1960-talet förväntades undervisningen i skolan bli neutral och objektiv och Kristendomskunskap ersattes av Religionskunskap. för elevernas medborgarfostran från kristendomskunskapen och i än högre grad historia, geografi och kristendomskunskap (religionskunskap sedan 1969) För 65 år sedan stod kristendomskunskap på vår läroplan och betygen från grundskolan.

Från kristendomskunskap till religionskunskap

av J Nylund — dimensionen. Nyckelord: Kristendom, kursplan, läromedelsanalys, religionskunskap textanalys Efter att ämnet omvandlats från kristendomskunskap till.

du ska kunna reflektera över diverse etiska och moraliska frågor som rätt och fel, jämlikhet och jämställdhet, solidaritet, roller, att göra gott m.m. du ska känna till om den kristna traditionen julen; Arbetssätt Ämnet handlar i Sverige om olika religioner.Ämnet hette från 1919 till 1955 kristendom, och sedan fram till 1969 kristendomskunskap [1] [2] i folkskolan/grundskolan och handlade tidigare enbart om kristendomen, eller närmare bestämt evangelisk-luthersk kristendom, och fram till 1951 var lärarna tvungna att tillhöra Svenska kyrkan. ordet religionskunskap leder tankarna till kristendomskunskap som man hade i tidigare läroplan (1962). Resultatet från intervjuerna pekar också på de svårigheter kring ämnet som kan uppstå, som att lärare kanske undviker att ta upp svåra saker till diskussion med sina elever. Ett ämne som vuxit fram med tiden i Sverige är religionskunskap. Innan ämnet religionskunskap dök upp i läroplaner fanns bara ”kristendomskunskap”. Ämnet kallades kristendomskunskap och undervisades i skolan eftersom det ansågs vara en självklarhet att uppfostra barn till kristna samhällsmedborgare.

Syftet med orienteringsämnena Innehållsförteckning. Förord 7; Inledning 9; Jenny Berglund och Göran Larsson; Varför religiösa friskolor? 11; Från kristendomskunskap till religionskunskap 14 Folkskolans undervisning i kristendomskunskap bestod av två ämnen; katekes och hur utvecklingen från kristendomskunskap till religionskunskap skedde.
Gaffelsvans larv

Ämnet barnavård ersattes av barnkunskap och kristendomskunskap av religionskunskap. Slöjdämnet skrevs tydligare fram som ett ämne och delades in i två Religionskunskap i ett historiskt perspektiv.

Övriga religioner välkomnades och presenterades, väsentliga livsfrågor diskuterades och reflektioner kring Från enkelriktat till flerfiligt : en fallbeskrivning av religionsämnets utveckling i grundskolans senare år från 1950- till 1990-tal i Sverige utifrån läromedel och styrdokument. När ämnet skulle byta namn från kristendomskunskap till religionskunskap i mitten av 1960-talet blossade en häftig debatt upp, och några kristna tidningar beskrev reformen som ”ett Från Kristendomskunskap till Religionskunskap : En studie av religionsämnets förändring i den svenska grundskolan från 1962 fram till idag speglat i läroplanerna 3.1 Religionsämnets förändring; från kristendomskunskap till religionskunskap Enligt Carl Eric Olivestam är religionsämnet det ämne inom skolväsendet som kommit att genomgå mest förändring.
Musik barn youtube

vad raknas som vintervaglag
göta kanal film borensberg
fritidshus bygga gotland
jurnal farmakologi pdf
parfym nyheter hösten 2021

Ibland sjöng vi psalmer i skolan. Jag tror att ämnet i lågstadiet fortfarande hette kristendomskunskap och inte religionskunskap. Det jag minns

Det den religionskunskap eleverna i Sverige fick.

kristendomskunskap i stället för religionskunskap. Utrymmet för det nya ämnet kristendomskunskap inom grundskolans orienteringsämnen bör en- ligt motionen

Undervisning om religion var inte längre undervisning i egna traditioner utan kunskap om ”de andra”, det vill säga de religiösa. Begreppen etik (fr. grekiskans ethos = sed) och moral (av latinetsk moralis = det som rör seder) betyder så gott som samma sak: sed eller vana.

Gradvis har undervisningen i kristendomskunskap drabbats av nedskärning. Först skedde förändringar av ämnet till religionskunskap, därefter den allt mindre andelen kristendomskunskap inom religionskunskapsämnet och sedan den minskade andelen religionskunskap inom orienteringsämnena. Biblisk historia och katekes namn till Kristendom i folkskolan och från Kristendom till Kristendomskunskap i läroverken. Ämnet fick således en allmänkristen karaktär för att föräldrar till elever med olika kristen bakgrund skulle kunna acceptera undervisningen. Då den 9-åriga grundskolan infördes 1962 formulerades också objektivitetskrav i i relation till religioner och andra livsåskådningar. Trots att etik har en framträdande roll inom religionskunskap har den inte det i religionsdidaktisk forskning (Osbeck, 2016).